/ gatufoto och människor / resa /

Hipstercykel

 
365 inlägg! Det motsvarar ju ett år av ett inlägg varje dag, men eftersom jag har varit väldigt lat det senaste året, har det blivit närmare två år, men det gör väl inget! Det går bra ändå.
 
Firar gör jag med tre bilder på hipstercyklar från Stockholm! Jag behövde bara lämna Gamla Stan och promenera runt på Södermalm i 10-15 minuter för att ta dessa tre bilder. Gatan heter Götgatan och är precis så full av hipsters som man föreställer sig, så jag trivdes ganska bra med min systemkamera med extrem retro-design hängandes i läderrem runt halsen!
 
Det mest utmärkande för hipstercyklarna är att de saknar stänkskärmar, något som ser riktigt snyggt ut, men det är extremt opraktiskt i regniga Sverige!
 
/ analogt / gatufoto och människor /

Mer analogt

 
En rulle färgfilm, den billigaste jag kunde hitta, Kodak Color Plus för 29 kronor, färgerna blir lite off tycker jag, men det kan framförallt bero på inställningarna i scannern, de är lite knepiga, eller så beror det på efterbehandlingen i Lightroom, men mycket går att lösa. Dessutom är det sådan charmiga inperfektioner man vill komma åt med en analog kamera!
 
Översta bilden är tagen på Möllan i Malmö, där ska jag försöka fota mer i sommar, det händer mycket och många människor är ute och rör sig, kan nog bli någon riktigt bra bild där!
 
Jag har också märkt att jag tar många bilder på cyklar och cyklister! Kanske för att jag saknar att cykla när jag nu mest tar buss och tåg överallt?
 
Jag avslutar med en svart-vit bild med hög kontrast från veckan då jag och Mia var blomvakter till Anna och Oscars inomhuspalm.
 
 
/ analogt /

Första rullen

 
När jag skulle hämta min första framkallade filmrulle hos Mattssons i Lund fick jag en liten chock. Det kostade mycket mer än jag trodde, och rullen hade varit i Tyskland för framkallning, så det tog ganska lång tid också. Jag gick därifrån lite förvånad med ett gäng negativ men utan några förstoringar. Det är ju inget fel på Mattssons, så här är det att fota med film, men såklart är det lite värre idag när det är så ovanligt.
 
Kort därefter köpte jag en negativ-scanner för att slippa framkalla förstoringar. Och nu i våras framkallade jag min första filmrulle nere i tvättstugan. Det visade sig vara mycket lättare och billigare än jag trodde. Efter ungefär fem framkallade rullar kostar allt material lika mycket som om jag hade lämnat in dem.
 
Bilderna är tagna i julas med pappas gamla Olympus OM 10, en riktigt trevlig kamera!